sophiemagnus

Det har varit mycket tårar den här veckan. I duschen, i telefonen med mamma, hos receptionisten på psyk, hos min cs-sköterska, i bilen och sist men inte minst var jag påväg att börja lipa när jag körde ett pass med min PT igår på gymmet. Fan vad jag mådde dåligt. Men jag bet ihop, underläppen började skaka och mungiporna drogs ner, ni vet såntdär barnsligt förspel till totalt grinkalas. Men jag nöp mig med naglarna i fingrarna och tänkte att jag kan ju för fan inte bryta ihop på gymmet. Hellre dör jag. 

 

Jag höjde ju dosen på Elvansen igår och jag vet inte om det har med det att göra men jag mådde så jävla dåligt på passet med PT, höll verkligen på att kräkas. Hela jävla halsen förberedde sig på en kaskadspya men jag lyckades andas bort det efter många om och men. Vi körde 20 reps / 3 set i övningarna, dvs mycket mjölksyra mina vänner. Fokus låg på ben igår. Idag känns det som att jag har två betongklumpar till ben och jag undrar hur det ska gå på söndag. Jag har nämnligen bokat in mig på ett prova på pass till xtremefit, han som har grundat det kommer till Gävle och håller i det hela. Det vill jag inte missa. Det kommer bli ett riktigt kräkpass. Hoppas jag överlever. Såhär trevlig ser han ut ;)

 

Fyfan vad jag ska slita från och med den 21:a april. Jag ska fan fixa det här. Och min PT som kommer hålla i det hela sa att det kommer bli riiktigt riktigt tufft, troligtvis kommer det bli kollektiv bestraffningar också. Känner sån extrem hatkärlek. Har alltid varit helt besatt av allt som har med militärträning att göra. Älskar hela konceptet.