Tjo

Jo hej. 


Har varit för äcklad för att kunna se mina egna ord men jag tror att jag kan börja formulera mig nu. Jag har varit död sen den 8 dec. Vet ni hur det känns? Att vara levande död? Man är så ensam och instängd, alla säger sig förstå, en underbar mamma finns där men sen är det inte mycket mer än så. 

Jag har precis fått tillbaka mi Elvanse, inte haft den sen psykosen för snart exakt ett år sedan på midsommar ja hela jag är nervös och konstig. 

Jag är ledsen över att jag är så ensam och jag är ledsen över att en brud och pojkjävel som er ska etsa sig fast i min hjärna tydligen förgott? 
Brinn i mitt Lucifers helvete. 

Snap sophiemagnus för er som är lika slut i huvudet som jag 

Fuckade ur

Tummen är stukad, mobilen kastade jag i golvet så skärmen är knas, Far och Sontavlan som jag precis hade lagat och häftat ihop stampade jag på. Tunnelseende. Så självdestruktivt. Tur jag var på navet. Varför jag flippade behöver vi inte gå in på men jag var rabiat. Skrämde väl alla där,lugna tysta Sophie. Var så jävla arg. 



Gymmet en lördagkväll



Körde mitt första gympass sen uppehållet idag. Det var virrigt i början vad fan ska jag ha med mig. Persiennerna är nerdragna för rutiner. Kommer komma in i det. Jag gjorde allt på automatik förut. Var inte rädd

Jag körde igenom hela kroppen och kände efter hur jag låg. Körde mycket egen kroppsstyrka och uthållighet, monkeybars osv. Ger mig på vikterna nästa gång. 

Min stång har kommit och den monteras upp i veckan, måste specialgöra något med taket först. 

Nu är jag så slut som människa. Ska kolla ilapp farmen. Läif ligger bredvid mig i sängen. 

Godnatt