Lagotto

Lilla Läif.. 
 
Vilken intensiv vecka det har varit för mig. Jag är fullständigt fullproppad med intryck. Nu börjar jag äntligen komma in i hundlivet och hur jag ska bete mig och tänka i alla situationer eftersom min Tommi är så fantastisk duktig med hundar. Han borde helt allvarligt ha ett hundprogram där han hjälper och rehabiliterar hundar och framförallt hjälper hundens ägare med verktyg och vägledning. För Tommi; han kan det här! Och jag är så stolt över att han är så grymt duktig! Han kan läsa av allt hos en hund, förutse vad som kommer hända, varför hunden gör så, hur man korrigerar/ger belöning och NÄR, osv osv osv.  Han är rena rama Cesar Millan. Och nu skriker väl ni rätt ut, "Cesar, jävla djurplågare". Ni som tycker så lever i människotänk, inte i det rätta tänket; nämnligen hundtänket. Orkar inte ens gå in på det närmre för jag blir så trött på folk som inte kan tänka steget längre, att hundar är HUNDAR; ett flockdjur. De behöver en stark och trygg ledare som dom kan lita på i alla lägen. 
 
Vi hämtade vår lilla lurvpöse på Graceline-kenneln i Uppsala tisdagen den 8:e juli. Då var han precis 8 veckor gammal. 
 






Han fick ta sitt första dopp i Öjaren dagen efter han kom hem till oss. Det var så vansinnigt varmt. Jag gick ut med honom en bit, lyfte försiktigt ner honom i vattnet och inväntade simreflexerna innan jag släppte långtsamt. Simreflexerna kom helt naturligt, visst är det väl häftigt hur det sitter inpräntat i huvudet på dom att dom ska simma trots att de är så små? Det var grunt i vattnet så han behövde inte simma själv, ville bara se reflexerna sen kunde han gå själv till Tommi som satt vid strandkanten och gav honom beröm när han kom. Har ett fint klipp på detta, återkommer med det. 
Sen låg han och soltorkade så snällt på handduken. Skönt sörru:) 
 
Igår blev han nio veckor. Han kan redan sitt, gå i koppel (har dock börjat strejka lite nu de senaste dagarna men det är trots allt bara en valp) han vet vart gränsen till köket går när Tommi ochvjag lagar mat och han duschar utan problem, sover i sin bur tryggt och skönt på nätterna utanför vårat sovrum så att han ser oss hela tiden. Vi sov på soffan med honom i en hundhage vid sidan av soffan de första nätterna och nu har vi börjat vänja honom med att bli mer och mer självständig på nätterna och han är så lugn och cool. Gnäller knappt någonting alls. 
 


 
Smakar vattenmelon för första gången:

 
Han gräver och han gräver, som den tryffelhund han är:


Här ligger han i sin älskade bur och slappar: 
 

Jag har fått en vän för livet. Jag känner att hela jag har förändrats till det bättre sen han blev en i familjen. Men det är såklart svårt också. 
 
Här försonades vi efter hans koppelvägran, rullningar och bus igårkväll: 
 
 
Tommi Läif och jag <3 Tack till jag vet inte vad för denna fina hund. 
#1 - - Tommi:

Määänn då, vilka fina ord. <3 Hundar är enkla. Lär dig kroppsspråket, öron, svans etc, och låt sedan instinkten ta över. Sluta tänk; känn. :) puss!

#2 - - malin:

Hej sophie
Var inne och sökte på fåtöljen järpen och hittade din blogg. Har du möjligtvis fåtöljerna kvar och vill sälja dom? Maila i så fall.
Mvh Malin

#3 - - malin:

Hej sophie
Var inne och sökte på fåtöljen järpen och hittade din blogg. Har du möjligtvis fåtöljerna kvar och vill sälja dom? Maila i så fall.
Mvh Malin