Att passa tider



Jag är alltid så förbannat tidig när jag ska någonstans. Sitter just nu i bilen och trycker som ni kan se på bilden. Jag kom hit 10.15 och har tid på samtalsakuten 11.00. Vet inte hur jag tänkte. Det tar max 2 minuter att gå dit jag ska. Men jag tror alltid att allt tar längre tid än vad det gör. Jag har svårt att bedömma hur lång tid saker tar så då kör jag hellre med goda marginaler istället för att komma försent. Det skulle göra mig så otroligt stressad. 
 
Dessutom är jag så sjukligt orolig för att åka bil här i Gävle och framför allt att parkera. Så jag tänkte väl egentligen att om jag åker tidigare så är det större chans att det finns parkeringar här där jag brukar stå. För skulle det inte finnas så skulle jag åka raka vägen hem. Vägrar åka runt och leta parkeringar där jag aldrig har vart förut. Fy fan, hemska tanke. 
 
När jag kom hit så var det faktiskt fullt på parkeringen. Höll på att bryta ihop. Men preciiis när paniken kom så började en bil backa och självklart knep jag den parkeringen.
 
Lyckan går inte att beskriva. 
#1 - - sara:

Åh herregud så här är jag på pricken, är alltid i tid och ska jag till stan är jag alltid orolig för parkering:/
Gud va kul och samtidigt trist att fler tänker som mig!
Kram Sara